le ersättas av likvärdig egendom. Omvänt blir det dockmöjligt för materialägaren att spekulera i materialets prisutveckling genom attvänta med att begära ersättning när materialets värde förväntas stiga. Avnaturliga skäl blir detta särskilt problematiskt vid de fall bearbetaren varit i godtro om äganderätten till materialet.Hellner behandlade detta problem och konstaterade att ovanstående resonemangutgjorde ett argument emot en ersättning beräknade på tiden för yrkandet. Hanmenade dock att skälen för en sådan beräkning vid ond tro hos bearbetarenvägde tungt, och att schematiska skäl talade för att samma lösning bordetillämpas vid godtroende bearbetare.86 För att motverka oskäliga resultat vid falldär en stor prisstegring skett och bearbetaren varit i god tro, skulle domstolenhamöjlighetattsättanerersättningenjämkningsrätt.878687Hellner, s 243 och 271.A.a.s. s 271.35genomsindiskretionäraHD har i NJA 2010 s 709 tagit ställning till frågan om värderingstidpunkt. Måletrörde inte den här aktuella situationen, utan gällde istället värdering av aktiervid återvinning enligt 4 kap KonkL. I domen radas ett stort antal tillfällen uppsom möjliga att använda som värderingstidpunkt:[dagen då den återvunna rättshandlingen företogs, dagen då egendomenupphörde att finnas i behåll hos återvinningssvaranden eller att få på marknaden,dagen då återvinningsanspråket framställdes, dagen för återvinningsdomen,dagen då konkursgäldenären sannolikt skulle ha förfogat över egendomen omden återvunna transaktionen aldrig företagits, högsta och lägsta värde fram tillåtervinningsdomen m.m. eller en kombination av olika värdetidpunkter.Domen ger ingen direkt ledning i specifikationsfallet, eftersom utgången i måletresulterade i en ersättning beräknad efter det försäljningsvärde som aktiernainbringat när det återbäringsskyldiga bolaget överlåtit akti

mar, Obehörig vinst och värdeersättning, 1982, Norstedt.Millqvist, Göran, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggandefrågeställningar avseende lös egendom, uppl. 8, 2018, Norstedts Juridik.Rodhe, Knut, Obligationsrätt, 1956, Norstedt.Schultz, Mårten, Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten obehörigvinst rediviva, SvJT 2009 s 946.Und�n, �sten, Svensk sakrätt 1, Lös egendom, uppl. 10, 1976,LiberLäromedel.Walin, Gösta, Separationsrätt, 1975, Norstedt.Offentligt tryckNJA II 1944.Prop 2008/09:88 Ny kommissionslag.SOU 1964:31. Skadestånd II Arbetsgivares och arbetstagaresskadeståndsansvar m.m.46SOU 1988:63. Kommission och dylikt: sakrättsliga frågor vid kommission,återtagandeförbehåll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolag.RättsfallHögsta domstolens avgörandenNJA 1925 s 130NJA 1934 s 29NJA 1960 s 9NJA 1965 s 165NJA 1987 s 845 IINJA 1993 s 13NJA 1997 s 660NJA 2007 s 519NJA 2009 s 500NJA 2010 s 709HovrättsavgörandenRH 2015:4447

förändrats eller infogats i annanegendom.74 För det tredje kan ersättning lämnas då ett återlämnande in natura skulle68 Renman s. 123.69 NJA 1996 s. 282; NJA 1996 s. 333.70 Renman s. 123.71 SOU 1970:75 s. 166; Palm�r och Savin, Konkurslagen (4 april 2022, JUNO), kommentaren till 4 kap.14 .72 Lennander s. 353.73 A.st.74 Lennander s. 353; Palm�r och Savin, Konkurslagen (4 april 2022, JUNO), kommentaren till 4 kap. 14.17vara särskilt olägligt för den förpliktade, vilket i första hand torde ta sikte på de fallendär den förpliktade har ett särskilt intresse av att få behålla egendomen.75I situationer då konkursgäldenären lämnat fungibel egendom, som exempelvispengar, olja eller aktier, till motparten och som inte längre finns i behåll hosåtervinningssvaranden uppkommer frågan huruvida annan likvärdig egendom kanåterbäras i stället för den som ursprungligen omfattas av den angripna rättshandlingen,så kallad utbytesegendom.76 I NJA 2010 s. 709 fastslog HD att återvinningssvaranden iregel har rätt och skyldighet att i stället för den mottagna egendomen återlämnalikvärdig egendom.77 Värdeersättningsprincipen i 4 kap. 14 tredje stycket KL ärsåledes inte tillämplig om överlämnad fungibel egendom inte längre finns i behåll, utani sådana fall får andra exemplar av likvärdig egendom återbäras.78 Om gäldenärenöverlämnat fungibel egendom, som inte längre finns i behåll hos återvinningssvaranden,är återbäringsanspråket således generiskt bestämt, det vill säga bestämt till viss mängdeller viss volym.79 Om återvinningskravet emellertid avser icke-fungibel egendom sominte längre finns i behåll, eller fungibel egendom som inte längre finns att få, ärvärdeersättningsprincipen tillämplig.80I lagtexten anges det att ersättning ska utgå för egendomens värde, vilket tordeberäknas enligt allmänna ersättningsrättsliga principer.81 En central fråga härvid ärvilken tidp

svaranden,är återbäringsanspråket således generiskt bestämt, det vill säga bestämt till viss mängdeller viss volym.79 Om återvinningskravet emellertid avser icke-fungibel egendom sominte längre finns i behåll, eller fungibel egendom som inte längre finns att få, ärvärdeersättningsprincipen tillämplig.80I lagtexten anges det att ersättning ska utgå för egendomens värde, vilket tordeberäknas enligt allmänna ersättningsrättsliga principer.81 En central fråga härvid ärvilken tidpunkt som ska vara bestämmande för beräkning av värdet. I förarbetena anges,att om egendomen finns i behåll bör värdet vid tiden för återvinningsmålet varaavgörande, exempelvis i sådana situationer där den förpliktade åberopar att ettåterställande in natura skulle medföra särskild olägenhet.82 Om egendomen däremot gåttförlorad och krav på värdeersättning träder i stället bör värdet beräknas vid tiden förförlusten.83 HD har emellertid i NJA 2010 s. 709 fastställt att, för de fall där egendomen75 Angående den närmre innebörden av kravet på särskild olägenhet, se Lennander s. 355 ff.76 Lennander s. 361; Renman s. 115.77 Jfr prop. 1975:6 s. 240. Se även Svea hovrätts dom 2017-06-20 i mål nr T 3800-16.78 NJA 2010 s. 709.79 Renman s. 115.80 A.st.81 Lennander s. 358.82 SOU 1975:75 s. 166; prop. 1975:6 s. 239 f.; Lennander s. 360.83 A.st.18inte finns i behåll ska den avgörande tidpunkten för värdeberäkningen vara dååtervinningsmålet avgörs, när detta är möjligt. Notera att uttalandet hänför sig till ickefungibel egendom eller likvärdig fungibel egendom som inte längre finns att få.En sista fråga av betydelse i sammanhanget är rätten till surrogat, exempelvis i formav försäkringsersättning, skadestånd för förlorad egendom eller köpeskilling för såldegendom.84 I 2010 års fall uttalar HD att konkursboet har rätt till surrogat näråtervinning sker enligt 4 kap. 5 KL, det vill s

�rdeersättningsprincipen tillämplig.80I lagtexten anges det att ersättning ska utgå för egendomens värde, vilket tordeberäknas enligt allmänna ersättningsrättsliga principer.81 En central fråga härvid ärvilken tidpunkt som ska vara bestämmande för beräkning av värdet. I förarbetena anges,att om egendomen finns i behåll bör värdet vid tiden för återvinningsmålet varaavgörande, exempelvis i sådana situationer där den förpliktade åberopar att ettåterställande in natura skulle medföra särskild olägenhet.82 Om egendomen däremot gåttförlorad och krav på värdeersättning träder i stället bör värdet beräknas vid tiden förförlusten.83 HD har emellertid i NJA 2010 s. 709 fastställt att, för de fall där egendomen75 Angående den närmre innebörden av kravet på särskild olägenhet, se Lennander s. 355 ff.76 Lennander s. 361; Renman s. 115.77 Jfr prop. 1975:6 s. 240. Se även Svea hovrätts dom 2017-06-20 i mål nr T 3800-16.78 NJA 2010 s. 709.79 Renman s. 115.80 A.st.81 Lennander s. 358.82 SOU 1975:75 s. 166; prop. 1975:6 s. 239 f.; Lennander s. 360.83 A.st.18inte finns i behåll ska den avgörande tidpunkten för värdeberäkningen vara dååtervinningsmålet avgörs, när detta är möjligt. Notera att uttalandet hänför sig till ickefungibel egendom eller likvärdig fungibel egendom som inte längre finns att få.En sista fråga av betydelse i sammanhanget är rätten till surrogat, exempelvis i formav försäkringsersättning, skadestånd för förlorad egendom eller köpeskilling för såldegendom.84 I 2010 års fall uttalar HD att konkursboet har rätt till surrogat näråtervinning sker enligt 4 kap. 5 KL, det vill säga från en ondtroende motpart tillkonkursgäldenären. Huruvida det finns någon rätt till surrogat vid återvinning enligtnågon av de objektiva återvinningsreglerna lämnas öppet av HD, men det har idoktrinen antagits att konkursboet härvid torde få rätt till ersättning

ters Kluwer, 2017Palm�r, Eug�ne och Savin, Peter, Konkurslagen: en kommentar, JUNO version 48, 4april 202260Renman, Hans, �tervinning enligt 4 kap. konkurslagen: en process- ochinsolvensrättslig manual, uppl. 3, Stockholm: Norstedts Juridik, 2020Rodhe, Knut, Obligationsrätt, Stockholm: P.A. Norstedt Söners Förlag, 1956Rodhe, Knut, Handbok i sakrätt, Stockholm: Norstedts Juridik, 1985Walin, Gösta, Materiell konkursrätt: konkursfordringarna, solidariskt ansvar, kvittning,konkursegendomen, återvinning m.m., uppl. 2, Stockholm: Norstedts Juridik, 1987Welamson, Lars, Konkursrätt, Stockholm: P.A. Norstedt Söners Förlag, 1961Wilhelmsson, Arne, Gösta Walin. Materiell konkursrätt, SvJT 1982 s. 2527Rättsfall, avgöranden och beslutHögsta domstolenNJA 1937 s 351NJA 1950 s 417NJA 1981 s 534NJA 1984 s 816NJA 1988 s 149NJA 1988 s 673NJA 1995 s 688NJA 1996 s 282NJA 1996 s 333NJA 1997 s 408NJA 1998 s 728NJA 2001 s 805NJA 2009 s 291NJA 2010 s 154NJA 2010 s 70961NJA 2019 s 468HovrätternaRH 1991:28Göta hovrätts dom 2011-12-22 i mål nr T 1906-11Svea hovrätts dom 2017-06-20 i mål nr T 3800-1662